.jpg)
Jag blir inte riktigt klok på hur det fungerar med pengar i det här landet. (...och på mycket annat...)
I Sverige, och i de flesta andra EU-länder strävar man efter att använda kontanter så lite som möjligt. Numera kan man ju betala bussresan med SMS, och jag kan t.o.m. köpa en kaffe i C-sam med kort. (Baljan ligger lite efter...) Detta system är skönt, inte minst för att man inte behöver tänka på att ha kontanter hela tiden utan för att man inte ser hur pengarna flyger ur plånboken.
Mynt ska man helst inte ha i plånboken. De är ju bara onödig vikt. Speciellt om man bor i euroländerna.
Här, å andra sidan, är det bara kontanter som gäller. Folk tror att man är galna om man vill betala med kort. Jag och David ska betala 2-månaders hyra och en massa avgifter och depositioner till vår nya lägenhet på måndag. Det blir ungefär 20.000 kr. Cash!
Hade man betalat detta med kort hade det ju varit mindre bekymmer. Nu måste vi gå och ta ut pengar i omgångar för att det inte går att ta ut så mycket pengar. Dessutom måste vi sedan växla in till dollar eftersom det är valutan för bostäder. Jag tror jag föredrar en Internetbank. Å andra sidan skulle man då inte "känna" hur mycket pengar det rörde sig om. Det är ändå rätt psykologiskt.
Sen är det också intressant hur vrickat kontanterna fungerar.
Häng med nu, för detta kan bli komplicerat:
Alla vill ha mynt. Man måste nämnligen ha dessa för att åka buss, och ALLA åker buss. Detta system är ju helt ok om det inte hade varit för en förskräcklig inflation. Inflationen är dryga 20% enligt statistik och friska 5% enligt presidenten. Den har gjort att mynten fått mindre vikt i vardaglig handel (en kaffe som kostade 3,45 förut kostar 4 nu och betalas med sedlar) och man får således mindre mynt i plånboken. Inflationen har också gjort att busspriserna gått upp så att man behöver MER mynt där.
Detta gör att mynten blir värda MER än vad de egentligen är värda. Ett exempel: Om jag vill köpa en kaffe för 5 peso och inte har denna sedel i plånboken så kan jag betala med 3 st 2-pesosedlar. Risken finns då att kassörskan blir arg och säger att hon inte har mynt och ber mig betala 4 peso. Hon väljer alltså att istället för att ge mig en växel på 1 peso att ge mig en växel på 2 peso. Slutsats: 1 peso = 2 peso. Jag överdriver inte.
På andra sidan av spektrat är det tvärt om. När man tar ut 100-pesosedlar så är det extra svårt att bli av med dessa. Ingen vill nämligen ha dessa otympliga (inte numera pga inflation) sedlar.
Vad ska man säga?
Öppet brev till Corren
8 år sedan
Inlägg
2 kommentarer:
Hej svåger.
Det är faktiskt lite kul att det går att hitta arbitragemöjligheter på BA's fikahak. Tänk om all världens finanskillar och tjejer visste det! Hela stan skulle översvämmas av kostym- eller dräktklädda backslick-typer som skulle leta fik till höger och vänster... Vilken syn!
För övrigt måste jag väl ändå säga att Baljan går i bräschen i sätt att ta betalt. Att i förväg betala in pengar på kaffekontot för att sedan, helt sjukt snabbt, bara flasha LiU-kortet (som alla studenter har per default, tada!!!) för kortläsaren och ta en kopp kaffe måste väl ändå anses betydligt bättre än att stå där och stoppa upp kön med sitt VISA, MasterCard eller AmEx (som för övrigt är sjukt duktiga på att ta betalt för absolut ingenting...) och vänta på att Babsen ska koppla upp mot bank över en svettig telefonlinje... Jag håller inte med, det är bara fördelar med att Baljan inte tar plastkort som betalningsmedel. Det skulle dessutom innebära en prishöjning, vilket sällan brukar mottas med glädje hos de ekonomiskt pressade studenterna. Just det här med hur prisjusteringar tas emot vet jag empiriskt efter att ha varit aktiv i Baljans styrelse i hela tre och ett halvt år, så det så... ;-)
Hang in there!
Just det. Jag glömde bort att baljan har det bästa systemet av alla. Det kanske är för att det var trasigt när jag åkte därifrån som jag inte tänkte på det.
Men när det gäller bankkort så ligger de efter i alla fall!
Skicka en kommentar