lördag 31 januari 2009

Äventyr i sängkammaren...

Jag filmade lite innan jag skulle gå och lägga mig...

fredag 30 januari 2009

Nu är det kört...

Dåså... då var det bestämt. Arméns Trumkår läggs ned. Detta år blir förmodligen det sista året som trumkåren finns.

Jag skulle gärna vilja se MMK eller det numera proffspräglade AMK ta en spelning i -15 och snö men det kommer aldrig att hända.

torsdag 29 januari 2009

J**la gitarrister...









Intro:
Eb
e---6---
b---8---
g---8---
d---8---
a---6---
e---6---

the beat for the intro is:
ba baaaaa ba baaaaaa ba baaaaaaa ba baaaaaaa ba ba ba

verse:
high e-----17-17-17-17-15-13-15--15-15--17-17
then on d--2-3-2-3-2-3
then Eb
Eb Eb last one held (intro note) then do the high e part again this
time end by holding the 13th fret right after the last 17th and then the chorus

För tillfället sitter jag och övar gitarr. Jag kan nu använda mina vänstra fingertoppar till att hamra grova spikar och jag måste gå till Chinatown och köpa tigerbalsam till min högra tumme för att den gör så ont eftersom jag ännu inte lärt mig spela med plektrum. (Oroliga systrar behöver inte vara det: jag kan fortfarande inte spela barréackord!)

Men jag hatar fortfarande gitarrister. Kan någon säga mig vilken låt som står noterad i början av inlägget? Hur ska jag kunna lära mig spela om det inte finns ett vettigt sätt att notera musiken? Det finns för många gitarrister som inte ens vet vad ackord de spelar! Tabbar är ju inte optimala heller!
Chinatown here I come!

måndag 26 januari 2009

Pan o rama?

Här kommer några ihopsatta bilder från min senaste resa. Jag tog faktiskt inte så himla många bilder denna gången. Varför vet jag faktiskt inte...

Vulkanpanorama


Vulkankraterpanorama

Barilochepanorama

Ishacka, hjälm och snö med aska... YEEAH!

fredag 23 januari 2009

I´m alive

Hi to everyone. I figured it´s been quite a while since my last post, so I thought I´d update you guys on what I´ve been up to: I´m alive.

I am currently in Santiago, the capital of Chile for those of you who didn´t know.

I started this trip in Bariloche with some hiking up Cerro Catedral and relaxing. After that I went across the border to Chile to a little town called Pucon. There I hiked up Villarrica and rode "stjärtlapp" down. Now there´s an experience. Pretty cool to hear the volcano rumbling and throwing up hot rocks from the crater. I survived though. Then I went to Santiago.

Yesterday I went to hear the philharmonic orchestra play Aranjuez and New World Symphony by Dvorak. Today I went to hear them play Emperor piano concert and Eroica by Beethoven. It was nice. My type of activity.

My next destination will be San Pedro de Atacama where I will see some desert and some salt I guess. Don´t really know.

Live well.

onsdag 7 januari 2009

Kontrablogg...

(Innan ni börjar läsa detta inlägg så kan jag säga att det är ett dåligt inlägg. När jag hade skrivit färdigt det kom jag på att ni egentligen bara behöver läsa näst sista meningen för att förstå min alltför intetsägande synpounkt på frågan.)

Jag vet inte hur det funkar med nyårslöften: får man berätta vad de är eller händer det nåt dåligt då? Hursomhelst, mitt löfte för 2009 är att jag ska under året ta reda på vad jag vill göra i livet. Det är nog ett av de svårare löftena jag avlat. (avlägga, avlägger, avlat)

När jag säger att jag vill ta reda på vad jag vill göra menar jag inte frågan om jag vill specialisera mig inom logistik eller marknadsföring, eller vilket företag jag kan tänka mig jobba för. För 3 år sedan hade detta varit min definition på "livets viktiga frågor" men av nån anledning så har vikten av dem blivit mindre på något sätt. (Kan det ha något att göra med en annan gravitationskonstant här nere i södern?)

Onekligen är det upp till min generation att "ändra världen" på något sätt. Hur? Där har vi den riktiga frågan! (Och så var det det där problemet med att inte ta på sig alltför stora uppgifter!)

* * *

Nu till själva kontrabloggen. Min syster skriver också blogg som jag läser med jämna mellanrum. I hennes senaste inlägg skriver hon om de fasansfulla händelserna i Gaza mellan Israel och Palestina. Jag tar inte parti med någon av dessa sidor utan vill helt hålla med om att det bästa vore om de helt enkelt kunde samsas. Löjligt, barnsligt och hemskt!

När det sedan kommer till Richard Dawkins tankar om ateism har jag däremot svårt att hålla med. Visserligen tycker jag nog att det bästa vore om folk slutade bråka om religioner, och utan religioner skulle ju detta problem aldrig uppstå. (Där har en poäng!) Jag skulle vilja påstå att jag och de flesta andra svenskar är en rätt så bra förebild när det kommer till religion: även om jag inte tror på Gud så har jag förståelse för andras religioner och deras rätt att utöva dem. Vad vore julstämning utan psalmer eller advent? (Inte jul. Tro mig, nu vet jag!)

Jag kan inte kommentera boken "The God Delusion" för jag har inte läst den. Jag borde nog gå och köpa den. Under de senaste månaderna har jag däremot läst (lyssnat på ljudbok) Stephen Hawkings bok "The Universe in a Nutshell". (Flera gånger faktiskt. Det är en riktigt bra bok, fast otroligt svår.) Om man ska snacka "vetenskapliga bevis" tror jag faktiskt det är svårt att slå Hawking på fingrarna. Han tar upp frågan om Guds existens flera gånger som om det vore vilken annan hypotes som helst.

The idea that space and time may form a closed surface without boundary also has
profound implications for the role of God in the affairs of the universe. With
the success of scientific theories in describing events, most people have come
to believe that God allows the universe to evolve according to a set of laws and
does not intervene in the universe to break these laws. However, the laws do not
tell us what the universe should have looked like when it started -- it would
still be up to God to wind up the clockwork and choose how to start it off. So
long as the universe had a beginning, we could suppose it had a creator. But if
the universe is really completely self-contained, having no boundary or edge, it
would have neither beginning nor end: it would simply be. What place, then, for
a creator? [Stephen Hawking, A Brief History of Time (New York: Bantam, 1988),
p. 140-41.]

Några fler av hans citat om Gud och religion finns här.

Jag tror inte så mycket på att praktisera attack-ateism utan snarare en slags förståelse för varandras religioner. Det kanske jag inte behövde skriva ett helt blogginlägg för att försvara.

tisdag 6 januari 2009

Vad är plagiat?

Plagiat, (från latin: plagium, människorov) oredovisad imitation eller kopiering av ett verk som framställs som egen skapelse; litterär, vetenskaplig eller konstnärlig stöld


Jag sitter just nu och tittar på "A Beautiful Mind" och hör då huvudtemat av James Horner:

Eftersom jag är en musiknörd och kan förskräckligt mycket onödig kunskap om filmmusik kom jag och tänka på ett annat filmtema från filmen "The Bicentennial Man" skriven av kompositören James Horner:



Är detta plagiat?

måndag 5 januari 2009

Rally Dakar...

Ok, so my aspirations for Nobel Prize might not have been all that original. I would, however, like to point out that though many people may have heard of similar theories to mine, I developed it without any external influence or help. Therefore, in my on world, it was I who discovered it, and I should therefore be acredited with the discovery. Congratulations! Thank you!

People seemed to be more interested in the Dakar Race.

We met the two Swedes Olle and Pelle in a restaurant by Plaza Italia and we got a lecture on how difficult it actually is to do the Dakar rally. "Do you think I sit and listen to my iPod and drink Coke during the race?" I was surprised by all the costs involved. The entrance fee for one person is 100,000 euros. After that you have extra costs for almost everything. Mechanics, spare wheels, fuel, transport, you name it.

Unfortunately, the second stage was not so good for the Swedes, leaving them in the 60's. Hopefully they can do better in the upcoming days.

The Swedish navigator Tina Thörner (what did her parents think when they named her?) is in second place! Way to go!

lördag 3 januari 2009

Nu kan ni ge mig Nobelpriset...

Innan jag börjar mitt lägg [en utläggning i ett inlägg = lägg] (ordvits tillägnad Tova och Pappa) så tänkte jag bara berätta att min bror var här nere över jul- och nyårshelgen. Jag kommer att blogga om detta lite senare och lägga upp fler bilder.





Nu till min stora "discovery" som kommer att leda till mitt första nobelpris. (Jag räknar med att ta minst 3... typ) Eftersom jag inte har nummret till Scientific American publicerar jag den här på bloggen. Med risk för att låta nördig så borde ni som läser detta försöka ta teorin som ett allvarligt försök att förklara ett fenomen. Jag kom på den när jag gick i gymnasiet och har således haft tid att tänka på den ett bra slag.

Jag kallar den "selektiv sannolikhet" (eller eventuellt Jonas Fenomen, beroende på hur självsäker jag känner mig).

Kollar man på den klassiska definitionen av sannolikhet så är det kvoten mellan alla gynnsamma utfall genom alla möjliga utfall. Rätt standard, och den har ju bevisats fungera under ett antal år så jag ifrågasätter inte den. (Kasta en tärning och se själva!)

Däremot tror jag sannolikhetsläran är mer svårapplicerad i ett vardagligt liv. Ett exempel:

Tänk dig (bara som exempel) att du bor i en stad långt hemifrån, typ Buenos Aires, och att en släkting kommit och hälsat på, typ din bror. En dag bestämmer ni er för att gå och äta på en lokal restaurang, typ La Rural, som inte alls är känd bland turister. Samtidigt råkar det vara ett stort rally i staden, typ Dakar, och du råkar precis den dagen bära en svensk fotbolls t-shirt (särskrivning?). När du går in i restaurangen visar det sig att där sitter den 3 svenskar, en japan, och en katalan som dessutom bor i Sant Joan Despí nära det stora fula bruna huset. När de ser din svenska t-shirt säger en av de svenska rallyförarna "Heja Sverige" och bjuder in er att äta med dem. Vad är sannolikheten för detta?

Standardkommentaren i denna situation är "Gu vad världen är liten!" men faktum är att världen är väldigt stor. Sannolikheten för situationen är i själva verket väldigt liten och i stort sätt försumbar (försumbar = den finns inte, fast bara lite) om man behandlar problemet med den klassiska sannolikhetsdefinitionen. Det finns ju ett oändligt antal möjliga utfall: 3 spanjorer, en japan; eller 4 tyskar; eller 6 spelare från VM-truppen 94 utklädda till pingviner.

Istället bör man betänka antalet "observerade utfall". Hade det suttit 6 argentinare i restaurangen hade inget utfall observerats och du hade helt enkelt gått ut från restaurangen utan att anmärka något. Situationen blir bara till en sannolikhet om den inträffar och således verkar världen mindre än vad den egentligen är. Multiplicerar man den förumbara sannolikheten med den infinita mängd händelser som vi bemöts med varje dag får man en sannolikhet att "något osannolikt" ska hända som är rätt stor.

Hmm... lite smått krångligt. Jag tror jag måste jobba med formuleringen lite grann. Men tänk på detta nästa gång "något osannolikt" inträffar eller då "världen är liten". Faktum är att denna teori också förklarar "Murphys Lag" som ett specialfall av min generella teori.

Nåväl. Jag tycker i alla fall jag är smart.