En utekväll i Buenos Aires

Alla som känner mig väl vet att jag inte är festkillen nr. 1, men igår var jag faktiskt ute i Buenos Aires. Det var en mycket trevlig kväll.

Kvällen började runt kl. 21 när Alfredo (han som jag hyr rummet av) erbjöd mig att få följa med till ett lokalt litet kötthak för att äta middag med en granne som också bor här i huset. Jag behöver knappast skryta med att det hela kostade 40 svenska kronor och för det fick vi förrätt, varmrätt (kött), öl, och, sallad. Dessutom, eftersom det är jordbruksexpo på mässan här i BA, kom det in en massa äkta gauchos iklädda ponchos och fullt utrustade med knivar m.m. Jag var det mest turistiga på det stället den kvällen.

Efter middagen drog jag mig till de andra svenskarnas lya i Belgrano. Det hela tajmades perfekt, och jag kom precis lagom till kaffe, glass, och, lite smalltalk. Åsa, som ska plugga i Bahia Blanca under året, är också på besök i BsAs nu (eftersom hennes kurser tydligen börjar den 15 augusti och inte den första) så vi var 5 stycken linköpingsbor i deras lägenhet då. Det är nästan rekord i BsAs.

Efter några drinkar, misslyckade korttrick, och, lite inomhustennis gick vi sjungandes (faktiskt trestämmigt) till buss 55 till Palermo. Klockan var då ca 00:00. Väl framme på Costa Rica 4901 träffade vi 3 skandinaver till på en mysig bohemisk pub mitt i Palermo Sohokvarteren. (Vilken internationell kväll!) Det roliga med det hela var att vi pratade bara spanska med varandra, och det gick förvånadsvärt bra! (De andra som satt på puben måste undrat varför i hela friden vi pratade så illa på ett språk vi uppenbarligen inte behärskade.) Vi uppfann bland annat det nya svensk/spanska ordet esnapsear, som betyder "att snapsa". Verbet är dessutom oregelbundet och böjs således i preteritum: esnupe, esnupiste, esnupó, esnupímos, esnupísteis, esnupíeron. Tänk vad kul man kan ha med språk!

Efter vår mellanlanding på den puben bestämde vi oss för att åka till Rumi, en klubb som ligger mellan Belgrano och Rio de la Plata. Klubben i sig var väl kanske ingen höjdare, och musiken var nog inte den jag hade valt till min spellista, men det var ändå kul att dansa loss lite med polarna. Nu har man fått den lilla säkerhet som behövs i staden för att kunna slappna av lite mer. Det är faktiskt en liten frihet, men man är ändå i ett land långt borta i en galax... nej, just det, samma galax. Ja, ni fattar...

Någon gång sent på småtimmarna eller tidigt på stortimmarna, beroende på hur man ser det, kom jag tillbaks till mitt rum utmattad men nöjd med kvällens äventyr.

Skönt med söndag idag!