Det är bara en match...

foto: fotbollskanalen.se

Häromdagen spelade Boca mot River. Bocas president sa då något som fick mig att tänka till lite. "I grund och botten är det bara en fotbollsmatch, inget krigsslag." Den matchen slutade 1-1 med historiskt lite bråk vid sidan av matchen.

Idag spelades El Clásico på Bernabeustadion i Madrid. Matchen slutade 6-2 till Barcelona. (Det är alltså fotboll vi snackar om, inte tennis.) Mittfältsgiganten Xavi slog hela fyra målgivande passningar.

Visst är jag på gott humör efter segern, men i grund och botten är det bara en match. När det stod 4-2 till Barcelona i andra halvlek bestämde jag mig för att njuta av sommarvädret och gick ut och sprang. Nästa möte lagen emellan kanske slutar i Madridvinst... vem vet?

Det var jätteskönt att springa.

Mendelssohn och en massa annat strunt...

Livet går vidare. Tick, tock, tick, tock. Innan jag flyttade hit hade jag hoppats på en vardag som var allt annat än vardag. Lite äventyr. Köpa bläckfisk istället för kyckling på Sumiyoshi och sånt. Ni vet. Till en början hade jag lite problem med kulturkrockar och andra olikheter. Jag är nog lite för japansk för att tåla en latinamerikansk kultur i det långa loppet och det fick mig att inte trivas så bra här till en början. (Läs inlägget: "Arrghh..." om ni vill veta hur jag haft det.)

Hursomhelst har de senaste veckorna varit väldigt mycket bättre! Äventyrlig vardag, om man kan säga så. Soliga söndagar med marknader, löprundor, stadsäventyr, konserter och mycket mer. Jag mådde nog bättre än på länge efter 4 km av min löprunda i söndags. Varför, kan jag inte säga. (Såhär i efterhand tror jag nog att jag sprang för långsamt!)

Idag behövde läraren kopiera lite papper till enologikursern. Jag fick låna papprena som skulle kopieras av läraren och gick ned till Centro de Copiado. Jag tog en nummerlapp och stod och väntade i 10 minuter. När jag insåg att jag skulle behöva tränga mig för att få mina kopior tog jag det mogna beslutet att skita i kopiorna. Jag skrattade lite lätt och gick tillbaks till klassrummet. Läraren frågade mig om jag hade kopiorna varpå jag svarade: "Nej. Jag blev arg på att det inte finns någon jävla ordning i det här landet. I Europa har vi något som heter en kö." Efter det fick jag några små applåder från klassen och ett lätt skratt från läraren. Sen brydde jag mig inte mer.
Det jag däremot stör mig på är Mendelssohn. Idag var jag på konsert med filharmonin här i stan. Gu' va han är tråkig! Symfoni nr. 1 i C-dur. Man hör ju nästan på titeln att den är tråkig. Intetsägande fioler och trumpeter som endast används för fanfarer.

Haydns "Der Philosof" och Lisztszts "Les Preludes" var däremot fantastiska, även om jag inte tyckte om slagvärket i slutet av den sistnämda. Det kommer lite för subito om man får klaga.

Sen var det ett pianostycke också. Chopins "Pianokonsert no. 2" med en fantastisk rysk solist. Hats off!



Sen håller Argentinas regering också på att stänga ned ett av världens bästa operahus: Teatro Colon. Men det är en annan historia. Fy skäms!

Förfest på Coto...

Igår skulle jag gå till Coto och handla lite saker. Coto är argentinska motsvarigheten till Ica. När jag går förbi spritsektionen ser jag att det står lite smakprovsmänniskor och bjuder på... ja... smakprov, helt enkelt. Eftersom jag senare på kvällen skulle gå på en födelsedagsfest tänkte jag att det in kunde skada att smaka på lite gratis sprit.

För det första, så skulle ju detta aldrig kunna hända i Sverige. Jag tror faktiskt inte ens att de bjuder på smakprov på Systembolaget och självklart ännu mindre på Ica.

För det andra, så var det inget smakprov som jag fick. Jag fick en meny med olika drinkar, och när jag väl hade valt en som jag tyckte såg god ut så fick jag ett helt glas. En 6:a. Nej, en 8:a tror jag nog rättare sagt. Jag kände mig smått fånig när jag gick runt med min paraplydrink bland pasta och yogurt.

Vardagsupplevelser.

Czardas ala Borge...

Innan jag går och lägger mig idag ligger jag och småtittar lite på Youtube-klipp. Idag är det Viktor Borge som jag fastnat för. Behöver jag säga nåt mer...

Svenska flaggans dag...

Idag är det svenska flaggans dag här i Buenos Aires. Jo, det är faktiskt sant! Nästan i alla fall. Det är superclásicodags! Boca Juniors mot River Plate. Det är som Real Madrid mot Barcelona, Tyskland mot England, Rangers mot Celtic och... ja... alla andra derbyn... tillsammans. Buenos Aires förvandlas till en krigszon där rödvita Riverfans ställs mot sverigefärgade Boca Juniors. Rika mot fattiga, finstan mot fulstan, ligajumbon mot ligasegraren.

Precis i skrivande stund gjorde Boca mål. 1-0. GOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOL! "andetag" GOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO-OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO-OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOL!!

Jag tror det kan vara svårt att förstå HUR stort detta derby är egentligen. Under veckan har de 4 sportkanalerna som finns på TV visat ALLA derbyn mellan River och Boca från åtminstone 1978. Konstant. Gatorna är tomma på allt folk och bilarna tutar när det blir målchanser. Man kan inte gå och handla för att alla butiksbiträden vill hellre titta på matchen. 80-åriga tanter sitter och dricker kaffe och klagar på domarbeslut. HELA stan har stannat upp.

Själv kom jag precis hem från ett café. På ena sidan gatan fanns ett ställe där det satt vitröda Riverfans men där fanns det ingen plats för mig och min sverigetröja. På andra sidan var caféet om möjligt ännu fullare men där fanns det gott om plats för en sueco med bocas färger i sverigetröjan. (Jag är egentligen Independientefan, men idag hejar jag på Boca!) Stan är delad i två.

Jag bryr mig egentligen inte om resultatet. Jag följer inte argentinska ligan...

GOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO-OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO-OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOL!!!!!!!! "Golazo de tiro libre de River! De River Plate! 1-1!" Kommentatorerna sjunger "Hey Jude" fast med hemmagjord text och bilarna som åker på gatan utanför tutar. Bocafansen sjunger ännu starkare! Riverfansen som står uppe på kanterna på läktaren hoppar ännu högre! Crazy...

As I was saying... Jag följer inte argentinska ligan, så det spelar ingen roll vem som vinner. Huvudsaken är att Barcelona vinner ligan i Spanien.

Men ändå är det inte ett komplett derby. Maradona, som så ofta brukar stå och skrika i sitt bås i Chokladasken ("La Bombonera") är ju numera förbundskapten och måste således vara lite mer opartisk. Jag tror däremot han sitter hemma och skriker med bocatröjan på!

Annars mår jag bara bra.

Bloggpaus, nedvarvning, hemresa och ändrade uppfattningar...

Nu var det ett slag sen sist. Det har blivit färre blogginlägg de senaste veckorna. Här är min analys:

1. Föräldrabesök
2. Argentinisering
3. Det är svårt att hitta nya saker att skriva om
4. Mindre bloggintresse helt enkelt.

Vi börjar varva ned här nu. Visserligen är det nästan en hel termin kvar och lite mer än tre månader, men det känns ändå som om det inte är mycket kvar nu. Man kan liksom se slutet...

Det kan också bero på att mina föräldrar åkte hem igår efter en 9-dagars påskvisit med mycket god mat, sightseeing och shoppning. Denna hemresa betyder att nästa besök också är det sista besöket här i Argentina: Ulrica. Detta är således sista etappen i Tour-de-Argentina 2008/2009.

Och det är synd... för nu har jag äntligen börjat tycka om Buenos Aires. Jag har blivit argentiniserad. Detta märker jag genom att jag: kommer försent till lektioner, går ut på veckodagar för att ta en öl eller allmänt stressar lite mindre. Visserligen längtar jag hem till svenska sommarn, Alva och Linköping, men nu tror jag också att jag kommer längta tillbaks en smula till Buenos Aires. Mi Buenos Aires Querido, som sagt.

Nu är det torsdag kväll och jag har en långhelg att se fram emot! (Precis som alla andra helger! Muahaha!) Mor och far tog dessutom med sig ett antal paket bearnaisesås vilket, till min stora förvåning, inte finns här. Livet är hårt. Ciao!

Sådärja Toyota!

Man hejar på olika saker av olika anledningar.

----

Jag hejar tyvärr på ÖSK för jag bodde i Örebro när jag var liten.

Jag hejar på LHC för jag kommer från Mjölby.

Jag hejar på Tiger Woods för alla andra gör det.

Jag hejar på FC Barcelona för att jag bodde där och fick träffa spelarna i 01/02-truppen.

Jag hejar på Leeds för att jag fick en vimpel från min syster en gång. (Kunde du inte köpt en vimpel från ManU eller nåt?)

Jag hejar på Club Atletico Independiente för att jag en gång såg en match där de fullkomligt körde över motståndet och jag vill inte heja på Boca eller River. (För övrigt deras enda bra match på ett år.)

Skulle jag heja på River så är det för att de har fruktansvärt snygga matchställ.

Jag hejar på SAIK för att när jag var liten gick vi på annandagsbandy och min farfar kommer från Sandviken.

Jag hejar på Toyota för att min bror jobbar på Toyota. Visserligen inte F1-stallet, men gaffeltruckar är också spännande!

Jag hejar på Pittsburgh Steelers för jag tyckte deras logo såg ut som ett kort från UNO när jag var liten.

Jag hejar på Colorado Avalanche för att Foppa spelade där.

Jag hejar på Seattle Mariners för Ichiro spelar där.

Jag hejar på Real Madrid för... för... nej... jag hejar helt enkelt inte på dem.

Jag hejar på Sverige för att jag är svensk.

----

Vissa saker hejar jag på mer än andra. Förlorar FCB en match kan jag vara sur i några dagar. Förlorar ÖSK en match så skulle jag nog kunna bry mig mer.

Vissa lag är på en annan nivå än andra. Jag tror SAIK har några färre fans än Colorado Avalanche.

Till vissa lag är jag bara en medgångssupporter. "Steelers vann Superbowl! YEAH!"

----

Toyota fick nu tillbaks sin 3:e-plats efter att Hamilton blivit diskad. Oavsett hur mycket jag hejar på Toyota eller varför så var det ett häståk av båda förarna: starta från sista ledet och komma 3:a och 4:a! Har Toyota fått koll på bilarna nu? Hoppas de kan klara sig utan missöden i Malaysia.